"Social och hälsovårdsreformen bör stärka psykisk hälsa"

"Social och hälsovårdsreformen bör stärka psykisk hälsa"

Mentalhälsopoolen (Mielenterveyspooli)

Social och hälsovårdsreformen bör stärka psykisk hälsa och välfärd

Mentalhälsopoolen är oroad över såväl mentalvårdstjänsternas nuläge, som för vilka konsekvenser social- och hälsoreformen har för de grundläggande mental- och missbrukarvårdtjänsterna.

År 2017 steg sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa enligt FPA med 16 % från året innan. Varannan person upplever psykisk ohälsa under sitt liv. Kostnaderna omfattar 6 miljarder euro på årsnivå. Hälsovården tar inte i tillräcklig grad i beaktande mentalvårdsklienternas vårdbehov: livslängden för personer med psykisk ohälsa är 15-20 år kortare jämfört med den övriga befolkningen. Då det gäller mental-och missbrukarvård behöver såväl människan själv som hens anhöriga snabbt ha tillgång till professionell hjälp; lättillgängligt, utan skam och på det egna modersmålet. Tillgången till tjänster, kvaliteten på tjänsterna och integrationen mellan tjänster bör förbättras inom ramen för sote-reformen. Därför behöver man trygga resurserna för lågtröskelverksamhet, rehabiliteringspsykoterapi och det psykosociala stödets koordinering. Uppmärksamhet bör fästas vid tydliga vårdkedjor, vägledning av patienter samt klar och tydlig information. Ytterligare bör man hitta sätt att stöda personer i behov av rehabilitering och stöd att välja mellan olika tjänster och vårdmetoder. På grund av den svenskspråkiga befolkningens regionala spridning är det särskilt viktigt att det finns centraliserat tillgång till information om svenskspråkiga tjänster. De svenskspråkiga klienterna möter, förutom vårdsystemets allmänna brister, ofta även språkliga hinder och den grundlagsenliga rättigheten att få vård och service på sitt modersmål förverkligas inte. Valfrihetslagens 18 § bör omfatta en skyldighet för sote-centralerna att erbjuda professionella mental-och missbrukarvårdstjänster på båda språken. Utan denna skyldighet finns en fara att sote-centralerna försöker begränsa serviceutbudet för kunder som är i stort behov av social och hälsovård och använder flera tjänster samtidigt. Tjänsterna bör smidigt stöda landskapens specialvårdstjänster samt kamratstöd och krishjälp som erbjuds av allmännyttiga organisationer. Motiveringarna för §37 bör tydligt ange hur tjänsterna erbjuds. Bästa kontexten för rehabilitering och förebyggande av marginalisering, där människor som har svårt att förbinda sig till vård, hitta till tjänster och göra framsteg i sin vård, är målgruppens vardag. Organisationer erbjuder sådana tjänster i form av gemenskap, kamratstöd och meningsfull sysselsättning. Förebyggande lågtröskelverksamhet bör understödas om man vill göra en lyckad reform. Exempelvis har 50 % av klubbhusverksamheten och 20 % av kriscentralernas verksamhet under de senaste åren finansierats av kommunen. Många organisationer erbjuder stöd också till utsatta och krävande specialgrupper, såsom barn och unga med svåra symptom, då kommunala tjänster inte erbjuds alls eller tillräckligt. En förutsättning för fortsatt förebyggande och främjande verksamhet är att både landskap och kommuner finansierar organisationsförankrad förebyggande och befrämjande välfärdsverksamhet. Reformen bör, sedan den trätt ikraft, regelbundet utvärderas också utgående från organisationernas verksamhetsförutsättningar.

Ställningstagandet har skrivits under av: Akavan Sairaanhoitajat ja Taja ry, Finnish Association for Infant Mental Health - Pirpana, Julkisten ja hyvinvointialojen liitto JHL, Kaksisuuntaiset, Koulutetut kokemusasiantuntijat, Luova hulluus, Mielenterveyden keskusliitto, Mielenterveysomaisten keskusliitto - Finfami, Mielenterveysyhdistys Helmi, Mieli Maasta, Nuorten mielenterveysseura – Yeesi ry, Nyyti ry, Psykosociala förbundet, Suomen Klubitalot, Sosiaalialan korkeakoulutettujen ammattijärjestö Talentia, Suomen mielenterveyshoitoalan liitto, Suomen Mielenterveysseura, Suomen, Psykogeriatrinen Yhdistys (SPGY), Suomen Psykologiliitto, Suomen Skitsofreniayhdistys, Tehy, Tukiyhdistys Majakka

Tilläggsinformation om Mentalhälsopoolen - projektet

Mentalhälsopoolen är ett nätverk för de centrala aktörerna inom området psykisk hälsa i Finland. Det nationella Mentalhälsopoolen-projektet förverkligas 2018-2020 av följande medlemmar i nätverket:  Finfami, KoKoA – Koulutetut kokemusasiantuntijat, Mielenterveyden keskusliitto, Nyyti ry, Psykosociala förbundet, Suomen Klubitalot och Föreningen för Mental hälsa i Finland. Syftet är att främja medborgarnas psykiska hälsa, förbättra den samhälleliga ställningen för personer med behov av mentalvårdstjänster samt deras anhöriga, kvaliteten på vården samt personalens arbetsvillkor. Mentalhälsopoolens samhälleliga påverkansarbete bidrar till förbättrad psykiska hälsa. Projektet eftersträvar samhällspolitik som främjar den psykiska hälsan, avstigmatisering av psykisk ohälsa och konsekvensbedömning i fråga av psykisk ohälsa på alla nivåer av beslutsfattande.

 

För tilläggsinformation och intervjuer:

Pia Hytönen, Mielenterveyspooli, ordförande 040 776 5911, pia.hytonen@finfami.fi

Alviina Alametsä, Mielenterveyspooli, projektledare 040 828 6553, alviina.alametsa@mielenterveysseura.fi