Självmordsförebyggande dagen 10.9

Självmordsförebyggande dagen 10.9

Psykisk ohälsa och suicid hos äldre - ett samhällsproblem som behöver tas på allvar 

Under coronakrisen har det varit mycket tal om de negativa effekterna för äldre, som isolering varit på boendeenheter. Att psykisk ohälsa hos äldre är ett samhällsproblem, oberoende av pågående samhällskriser, borde tas på allvar. Socialstyrelsen i Sverige gjorde en rapport i oktober 2018 om psykisk ohälsa hos äldre. I rapporten noterar man att svår ängslan, oro eller ångest i äldreomsorgen är vanligare hos kvinnor och män 65 år och äldre som har hemtjänst eller särskilt boende jämfört med personer utan insatser från kommunen. I samma rapport konstaterar man att depression och ångestsyndrom ökar risken för suicidtankar, suicidförsök och suicid. Man noterar också att depression och social isolering har visat sig ha starkast samband med suicidbeteende hos äldre. Detta understryker vikten av att identifiera och behandla depression hos äldre, liksom att aktivt utvärdera effekterna av insatt behandling, för att förebygga suicid, konstaterar man i rapporten. (Källa: Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre/Socialstyrelsen. Artikelnummer 2018-9-12.) 

I Finland ger vår nyligen lanserade “Nationell strategi för psykisk hälsa och nationellt program för suicidprevention 2020-2030" (STM 2020:7) tydliga riktlinjer för politiska beslut på olika samhällsnivåer för att trygga tjänster enligt människors behov - också äldres behov. 
I strategin konstaterar man att: “Tjänsterna motsvarar människors behov när man förvissar sig om att de är klientorienterade, anpassade till ålder och utvecklingsstadium och klienterna upplever att tjänsterna är lämpliga för dem, de är tillgängliga, högklassiga, effektiva och ges vid rätt tidpunkt, de är flexibla, kan sammanjämkas och bidrar till kontinuiteten, de främjar rehabiliteringen, de följer jämlikhetsprincipen; i planeringen av tjänsterna beaktas i synnerhet grupper som annars skulle löpa risk att hamna i en ojämlik ställning, de tar hänsyn till de anhöriga och närstående både som resurser och som stödbehövande”.

Då det gäller sådan service som berör äldre har vi mycket att göra ännu i vårt land. Strategin bör beaktas i politik och planering på alla samhällsnivåer; i både kommun och stat. Kommunalvalet närmar sig. Kommer de äldres individuella behov, som också handlar om psykisk hälsa och välbefinnande, beaktas då social- och hälsovårdstjänster planeras lokalt och regionalt framöver? Aspekten psykisk hälsa och välmående borde vara en lika självklar målsättning för de äldres välbefinnande som för andra åldersgrupper. Äldres psykiska ohälsa behöver också tas på allvar. Suicid bland äldre är fortfarande mycket tabubelagt. 

Den nationella suicidförebyggande dagen infaller idag, den 10.9. Jag hoppas att de stödformer och tjänster som utvecklas i coronakrisens fotspår för den äldre befolkningen också beaktar den psykiska hälsan och att insatser sätts in för att effektivt förebygga psykisk ohälsa och suicid hos äldre.  

Med önskan om en fin höst!
Bodil Viitanen, verksamhetsledare Psykosociala förbundet