Sign. Trött mamma: Vad kan man jobba med då man har bipolär sjukdom!

Hej!

Bipolär sjukdom påverkar många områden i livet och innebär ofta en livsomställning. Förutom att man behöver få behandling med medicin så är det viktigt att vara medveten om den egna livsstilen och ha kännedom om egna stress- och sårbarhetsfaktorer (hur känslig man är för olika påfrestningar). Detta inverkar på hur bra man själv kan hantera sin sjukdom. Förutom att man får behandling med läkemedel så är det viktigt att den som insjuknat får god kunskap om sin sjukdom, hur den behandlas och hur man kan anpassa sin livssituation utifrån den. Det är jätteviktigt att de anhöriga också får kunskap om sjukdomen, om hur tidiga varningstecken ska hanteras och man behöver ha tillgång till professionell stöd/vård.

Förutom medicinering så är en förändring i livsstilen ofta nödvändig för att förhindra återinsjuknande i nya episoder. Kunskap om sjukdomen är A och O för  den som insjuknat men även för anhöriga. Det är viktigt med en regelbunden livsstil och att ha strategier för att förebygga och identifiera återfall. Målet är att bli mer medveten om hur man reagerar när man ställs inför svårigheter så att man kan tackla problemen på ett mer ändamålsenligt sätt och därigenom må bättre. Man behöver bli medveten om sin egen dygnsrytm och sträva efter att hålla den så stabil som möjligt eftersom många med bipolär sjukdom är extra känsliga för förändringar i dygnsrytmen. Bra rutiner kring sömn, mat och aktiviteter gör att kroppen fungerar som bäst.

Arbete och meningsfull sysselsättning har stor betydelse för alla människors livskvalitet. Hur personer med bipolär sjukdom kan fortsätta arbeta är väldigt individuellt. Någon kan fortsätta på sitt gamla jobb medan andra behöver anpassa sitt arbetsliv utifrån sjukdomen. Det kan handla om att byta till en mindre krävande arbetsroll, om att gå ned i arbetstid och undvika skiftesarbete/nattarbete. Ofta behöver arbetet anpassas utifrån individuella behov och förutsättningar som tex. behov av förkortad eller flexibel arbetstid. För att kunna fungera bra i arbete är det viktigt med stöd från arbetsplatsen. Vissa arbetsgivare är mycket bättre än andra på att ge utrymme för sådana anpassningar. För vissa personer kan svåra sjukdomsepisoder och längre sjukskrivningsperioder leda till stora svårigheter att komma ut i och upprätthålla ett arbete. Du skriver att din son inte kommer att kunna återvända till sitt gamla jobb och här blir jag att fundera över om det alls diskuterats en möjlig omplacering till andra arbetsuppgifter (mindre ansvar, och ett jobb som inte innebär skiftes eller nattjobb)? Då det gäller frågan kring arbetet så är det en dialog som måste föras med arbetshälsovården och arbetsgivaren. Kan han inte återvända till sitt gamla jobb efter sjukskrivningen så blir det antagligen frågan om att ansöka om rehabiliteringsstöd (om han inte då ännu är redo för att börja jobba/studera) eller  rehabilitering i någon form. Läs mer om olika sorters rehabilitering här: https://www.kela.fi/web/sv/rehabilitering  blir det aktuellt så är det något som han ska fundera kring med sin läkare.  

Jag tänker att det är viktigt att inte stressa fram en återgång till arbetslivet. Min erfarenhet är att sjukskrivningen måste få ta sin tid så att måendet får chans att stabilisera sig.

På frågan var han kan hitta en svenskspråkig psykolog på er hemort så skulle jag rekommendera att han kontaktar sin lokala hälsocentral. De borde kunna hänvisa honom vidare. Psykologerna inom primärvården jobbar med psykologiska undersökningar olika psykoterapiformer samt stödsamtal. Psykologtjänsterna är avgiftsfria. Psykologer finns också på inom den specialiserade sjukvården (På polikliniker för vuxenpsykiatri) men då behöver han ha en remiss från sin läkare. Han kan också höra sig för hos sin arbetshälsovård som också brukar ha psykologer.

Via webbportalen www.psykporten.fi så kan han hitta information om sjukdomen men också söka vilken vård/stöd som finns på hans hemort!

Mvh, Camilla R-N