Delegation kräver förebyggande program för självmord

Mentalhälsopolitiska delegationen kräver att Sipiläs regering tar fram ett nationellt program för att förebygga självmord. Delegationen konstaterar att ett förslag om ett nationellt program för att förebygga självmord fortfarande fanns med i bakgrundsmaterialet till regeringens spetsprojekt. I regeringens faktiska spetsprojekt saknas det dock, vilket riskerar den koordinerade och för olika förvaltningsområden gemensamma systematiska verksamheten för att förebygga självmord. I övriga Norden och i flera EU-länder har man satt upp nationella mål för antalet dödsfall i självmord, uppgjort förebyggande program för självmord och grundat nationella kompetenscenter. Även om man i Finland i decennieskiftet -80-90-talet förverkligade världens första nationella projekt för att förebygga självmord och självmorden minskade, riskerar de goda praxisarna från tidigare år att falla i glömska på grund av avsaknaden av ett aktuellt förebyggande program för självmord. Självmordstalen i Finland hör trots en långsam minskning till de högsta i EU och är en och en halv gånger högre jämfört med övriga Norden. Därför krävs det åtgärder såväl i förebyggande av självmord som i stöd för dem, som försökt begå självmord och i stöd till närstående till dem som begått självmord. Forskning visar att självmord kan förebyggas, och att det är mycket kostnadseffektivt.
- För att förebygga självmord behövs ett brett samarbete och hela samhällets deltagande: staten, kommuner, organisationer, arbetsplatser, massmedier och vi alla. I det förebyggande arbetet handlar det också om att förändra attityder hos beslutsfattare och medborgare, säger Mentalhälsopolitiska delegationens ordförande Annika Saarikko (C).

Mentalhälsopolitiska delegationen framlägger som mål en minskning av självmordstalen till nordisk nivå fram till år 2020. Trots att det totala antalet självmord minskar hamnar vissa befolkningsgruppers höga självmordsdödlighet i skuggan. Självmorden koncentreras till den del av befolkningen som har det sämst ställt och är ofta generationsöverskridande. Självmordsdödligheten hos långtidsarbetslösa är exempelvis tredubbel jämfört med självmordsdödligheten hos sysselsatta.
- I förebyggandet av självmord har även ett ökande av medborgarnas kompetens i psykisk hälsa en viktig roll, så att alla vet hur man ska agera om man misstänker att en närstående funderar på självmord. Nyckelgruppernas utbildning, till exempel att öka kompetensen i psykisk hälsa i kundbetjäningen hos myndigheter, är också centralt. Hos oss saknas till exempel God praxis-rekommendationerna i bemötande av närstående till dem som begått självmord och de som försökt begå självmord. Den som försökt begå självmord har en mångdubbel risk att göra nya försök. En sådan person drar snabbt nytta av samtalshjälp. Det är viktigt att personen får alternativa handlingsmodeller, kommer ut ur återvändsgränden och klarar sig genom den upplevda krisen, berättar verkställande direktören Sari Aalto-Matturi från Suomen Mielenterveysseura (Föreningen för mental hälsa i Finland).

Mentalhälsopolitiska delegationens medlemmar:
riksdagsledamot Annika Saarikko, ordf. (C)
riksdagsledamot Aila Paloniemi (C)
riksdagsledamot Juho Eerola (Sannf)
riksdagsledamot Maria Tolppanen (Sannf)
riksdagsledamot Sari Sarkomaa (Saml)
riksdagsledamot Saara-Sofia Sirén (Saml)
riksdagsledamot Anneli Kiljunen (SDP)
riksdagsledamot Kristiina Salonen (SDP)
riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna)
riksdagsledamot Jyrki Kasvi (Gröna)
riksdagsledamot Li Andersson (VF)
riksdagsledamot Aino-Kaisa Pekonen (VF)
riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP)
riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP)
riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD)
riksdagsledamot Sari Tanus (KD)