Statens nedskärningar hotar tredje sektorns verksamhetsförutsättningar
Psykosociala förbundet har skrivit under ett gemensamt upprop från det finlandssvenska organisationsfältet som diskuterades på ett stormöte i Helsingfors den 29.5.2024. Här kan du läsa uppropet:
De planerade nedskärningarna i statsbidragen för civilsamhällets organisationer hotar att försvåra eller till och med omöjliggöra organisationernas långsiktiga förebyggande arbete.
Om de verkställs kommer de på sikt att leda till högre kostnader för samhället, sämre sammanhållning, sämre stöd i vardagen för många individer och sämre möjligheter för organisationerna att bidra till samhällsbygget.
Åtgärderna som nu drabbar civilsamhället är historiska och saknar motstycke åtminstone sedan början av 1990-talet då statens ekonomi var betydligt svagare än idag.
De planerade nedskärningarna i statsbidragen för social- och hälsovårdsorganisationer och de organisationer vars statsbidrag lyder under undervisnings- och kulturministeriet är orimligt höga. Andra nedskärningar inom exempelvis den bredare kultursektorn, den fria bildningen, den grundläggande konstundervisningen, Finlandsmodellen, de statliga renoveringsbidragen och så vidare, inverkar också direkt på organisationsvärlden. Kommunernas och välfärdsområdenas nedskärningar minskar ytterligare på de offentliga finansieringsmöjligheterna.
Detta sker i ett läge då statsbidragens realvärde redan har minskat snabbt på grund av de senaste årens inflation. Organisationerna är också slutbetalare av moms, vars höjning ytterligare påverkar organisationerna. Organisationerna drabbas på många sätt och den sammantagna effekten är inte förenlig med ett fritt och blomstrande civilsamhälle.
Det är viktigt att understryka att organisationerna i civilsamhället, oberoende av sektor, gör ett viktigt och värdefullt arbete. Undersökningar har visat att resurser som satsas i tredje sektorns organisationer betalar sig tillbaka mångfaldigt i form av positiva effekter för samhället. Finlands civilsamhälle är en väsentlig förutsättning för att vår demokrati skall fungera och bidrar till samhällets inre säkerhet.
Nedskärningarna är så pass omfattande att viktiga finlandssvenska värden hotar att permanent gå förlorade. För en språklig minoritet är civilsamhället och kulturlivet av särskilt stor betydelse. En organisation som tvingas lägga ned sin verksamhet lämnar ett tomrum efter sig. Hela organisationsvärldens ekosystem sätts ur balans eftersom organisationerna har välutvecklade samarbeten. Detta kommer att ha regionala, strukturella, juridiska, ideella och substansmässiga konsekvenser i Svenskfinland.
Möten, samlingar, läger, körövningar, teaterföreställningar, tävlingar, stödgrupper, tidskrifter, seminarier, kurser, exkursioner, utbildningar, klubbträffar, mötesplatser, föreningshus och mycket mera kommer helt enkelt att försvinna. Organisationer tvingas helt upphöra eller gå samman med andra organisationer. Fungerande partnerskap och samarbeten rinner ut i sanden. Kompetens och nätverk som systematiskt har byggts upp under många år skingras. Långsiktiga strävanden kommer att omintetgöras.
Regeringen Orpo hotar att lämna ett tystare, tommare, tunnare, torftigare och tråkigare Svenskfinland efter sig.
Bilden som målas är dyster. Men det finns alltid alternativ. Regeringen kan lyssna till organisationernas nödrop och undvika att i oskälig grad låta civilsamhället drabbas. Vi ber regeringen:
- Att ompröva och lindra de radikala nedskärningarna som riktas mot organisationsvärlden för att trygga civilsamhällets grundläggande basverksamhet och långsiktiga verksamhetsförutsättningar.
- Att beakta organisationernas mångfald och olika möjligheter att hantera nedskärningar.
- Att tydligt och i god tid kommunicera tidtabeller och belopp för nedskärningar.
- Att inte fatta radikala beslut om nedskärningar och andra försämringar utan att höra och beakta dem som direkt påverkas av besluten.
Helsingfors 29.5.2024
Förbundsarenan, Mari Pennanen, verksamhetsledare
Barnavårdsföreningen i Finland rf, Pia Sundell, verksamhetsledare
Bildningsalliansen, Henrika Nordin, verksamhetsledare
Borgå svenska Domkyrkoförsamling, Pär-Erik Sjöström, kyrkoguidernas ledare
Centralförbundet för Finland Svenska Teaterorganisationer rf, Robin Sundberg, verksamhetsledare
FDUV, Annette Tallberg-Haahtela, verksamhetsledare
Finlands Somaliska Förbund, Ahmed Hassan, ordförande
Finlands Svenska Brand- & Räddningsförbund, Roger Roos, organisationschef
Finlands Svenska Hembygdsförbund, Susanne Lagus, verksamhetsledare
Finlands Svenska Marthaförbund, Camilla Komonen, verksamhetsledare
Finlands Svenska Scouter, Matilda Wenman, vice ordförande
Finlands Svenska Skolungdomsförbund, Cecilia Huhtala, ordförande
Finlands Svenska Sång- och musikförbund, Henrik Lillhannus, verksamhetsledare
Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU rf, Sebastian Gripenberg, verksamhetsledare
Folkhälsans förbund rf., Viveca Hagmark, förbundsdirektör
Föreningen Luckan, Jessica Lerche, tf. org.chef, utvecklingschef
För svenska i Lahtis rf. (upprätthåller Luckan Lahtis), Peter Sundholm, verksamhetsledare
Kyrkslättnejdens ungdomsförbund KNUF rf, Jenny Paajes, verksamhetsledare
Let's grow together, jakobstad r.f., Hans Kreutzer, ordförande
Natur och Miljö, Camilla Sederholm, verksamhetsledare
Norr om Stan rf, Katja Salojärvi, verksamhetsledare
Psykosociala förbundet rf, Petra Nummelin, verksamhetsledare
Psykosociala föreningen Sympati rf, Anne Ahlgren, verksamhetsledare
Regnbågsallians, Isabel Flemming, Verksamhetsledare
SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder, Nina af Hällström, verksamhetsledare
Svenska hörselförbundet, Nora Strömman, verksamhetsledare
Svenska folkskolans vänner, Johan Aura, kanslichef
Svenska pensionärsförbundet, Ilona Salonen, verksamhetsledare
Viirus rf, Maria Bäck, styrelseordförande
VVS Föreningen i Finland, Siru Lönnqvist, verksamhetsledare
Västnyländska kultursamfundet rf/Luckan Raseborg, Annette Ström